Visa ämne
Anrop » ArmA 3 » Allmänt
 Skriv ut ämne
En Fallskärmsjägare förbereder sig inför OP Wilma in the Moderland.
Du ser ner på din utrustning. Vapen, ammunition, fältflaska, ransoner, handgranater och mycket mer, allt är där. Precis som det var när du kollade samma sak fem minuter tidigare. Du vet att din packning är korrekt packad men det ger dig ett visst mån av lugn att veta att all din utrustning är med när du snart ska ge dig iväg på det farligaste uppdraget under din militära karriär. Du ser dig omkring i hangaren. Hela din pluton gör samma sak som du, de går igenom sin utrustning, någon pratar i telefon med någon anhörig, en annan verkar sitta i ett hörn och be i tysthet. Du inser att du kanske borde göra samma sak.
Innan du får chansen så öppnas hangardörrarna lite och två officerare kommer ingående. Hela plutonen stannar upp och gör honnör för Överbefälhavaren och Fallskärmsjägarnas befälhavare. Överbefälhavaren går rätt in i mitten av hangaren och plutonen samlas kring honom, han tar ett ögonblick och ser på alla soldaternas ansikten.

"Fallskärmsjägare, hör upp." säger han med sin vanliga djupa stämma. "Ni har fått i uppdrag att vara Försvarsmaktens spjut när vi tar detta kriget över Östersjön till hjärtat av våra fienders makt. Tillsammans med våra allierade ska vi undanröja det hot som under då gångna dagarna har skadat vårat land och vårat folk." Några av soldaternas miner sprack upp i småleenden åt order "ALLIERADE" Sverige hade startat veckan som Neutrala fast nu var de nästan en del av NATO.
"Ni är en särskild grupp. Ni besitter förmågor och färdigheter som är viktiga för oss och under de gångna dagarna har ni kämpat mot våran fiende med en sådan kämpaglöd att hela riket säkert är stolta över er" fortsatte rikets högsta officer. Några av soldaterna sträckte lite extra på sig vid berömmet.
"Jag ska inte ljuga för er, när ni hoppar över Kaliningrad imorgon natt så kommer det bli tufft för er. Eran motståndare är mäktig och han vet att ni kommer. Jag kan inte lova er att alla eller ens några av er kommer att komma hem till era familjer igen. Man jag kan säga detta." Soldaterna var tysta och vänta på fortsättningen.
"Ni är Svenska soldater som kämpar för ert fosterland mot en fiende som vi har slagits mot förut. Narva, Svensksund och Ubagall är exempel på slag där vi har besegrat ryssen och jag har fullt förtroende att ni kommer segra denna gången också" Överbefälhavaren gjorde en konstpaus. "Ryssen är skadeskjuten mina herrar, det är dags att sätta in nådastöten. Lycka till"

Överbefälhavaren går runt bland soldaterna och skakar hand med alla, inklusive dig innan han lämnar hangaren. Kvar står Fallskärmsjägarnas befälhavare. Han granskar er en lång stund innan han säger.
"Mina herrar, Vilja, Mod och Uthållighet"
The objekt of war is not to die for your country, but making the other bastard die for his.
Gen. George .S Patton
Efter att chefen för fallskärmsjägarkompaniet sagt detta, så slår han ihop sina klackar, gör helt om och marcherar med långa, bestämda kliv ut ur hangaren.

Plutonchefen Totte Toksson kliver fram framför sina jägarsoldater. Hans bestämda stämma ekar genom hangaren. "Jägare! Vi kommer snart att stå där i vårat flygplan, vi kommer se när lastrampen fälls ner, och vi kommer se när lampan slår över till grönt. Det här är vad vi har övat på, det här är vad vi bemästrat och det här är vad vi lever för!". Efter ett kort upphåll för att låta orden sjunka in så kommer ordern: "Gruppcheferna till mig!".

Gruppcheferna bryter sig lös ur formationen och rör sig mot plutonchefen. De tar ett knä i en halvcirkel kring chefen. Totte Toksson påbörjar sin ordergivning: "Orientering!"...